Legalisera fildelning

Visste du att du förmodligen är en brottsling, känner en brottsling eller är förälder till en brottsling? 2005 gjorde nämligen riksdagen alla som laddade ner upphovsrättsligt material via Internet för privat bruk till brottslingar. Något som bland annat Centerpartiet motsade sig.

Ett svenskt regeringsförslag som säger att upphovsmännen har rätt att spåra vem som har använt en viss ip-adress lades fram i höstas. Domstolar kommer kunna tvinga internetleverantörer att lämna ut identiteten på den person som har en dator där det förekommer olaglig fildelning. Regeringspartierna har enats om förslaget för att skydda upphovsrätten. För mig är denna lagstiftning signifikativt för en fantasilös politik.

Finns det ingen som idag företräder liberala värderingar? Reagerar ingen på det storebrosamhälle som är på väg att skapas med ökad övervakning? Lagförslaget förutsätter att laglydiga människors förehavanden måste kartläggas för att hitta ”brottslingarna”. Centerpartiet varit det parti som varit mest tveksamt till förslaget men står nu bakom kompromissen.

Under valrörelsen påtalade många politiker från olika partier att man inte kunde förvänta sig att lagstiftningen skulle följas och att den borde ses över. En lagstiftning som när den tillkom ivrigt påhejades av såväl socialdemokrater som moderater. Kan vi verkligen ha lagar som våra beslutsfattare inte förväntar sig att vi skall följa och som är helt omöjlig för rättsväsendet att kontrollera? Vad får detta för konsekvenser för människors laglydighet? Problemet med lagstiftning som inte är verklighetsförankrade är att de inte efterföljs och riskerar att skapa en attityds förskjutning. Risken är att människors respekt för lag och ordning blir lägre även inom andra områden.

Så vad har gjorts? Det enkla och ärliga svaret är precis motsatsen. Det lagförslag som nu väntas komma är i direkt motsats till hur partier och enskilda politiker resonerade i valrörelsen med piratpartiet och förstagångsväljare flåsande i nacken.

Naturligtvis skall upphovsmän ha rätt till ersättning för sina verk men är det någon (inklusive nöjesindustrin) som tror att avgiftsfri nedladdning av musik och filmer kommer att upphöra? Även om jag inte är tillräckligt gammal för att ha upplevt diskussionen som fanns när bandspelaren och videon kom kan jag tänka mig hur det lät. Jag är övertygad om att liknande diskussioner om ersättning för upphovsrättsligt material fanns även då. Helt plötsligt gick det att spela in den musik som spelades på radion, eller filmen som var på tv:n. Du kunde dela med dig av den musik och den film du köpt till vänner och bekanta. Blev det förödande för musikindustrin? Tvärtom, idag är radio en av de största framgångsfaktorerna för hur många skivor artisterna säljer. Vad är då egentligen den stora skillnaden. Jag kan spela av en låt från radion till band jag kan till och med låna en skiva från en vän och kopiera den men jag får absolut inte ta hem den via Internet. Problemet kan inte vara själva nedladdningen utan ersättningen för materialet som någon tagit fram.

Som kreativ politiker har jag ett förslag till lösning. När problemet med inspelning av upphovsrättsligt material uppstod med kassettbandspelaren löste man detta problem genom Stim-pengar. På samma sätt kan man lösa de uppkomna problemen med nedladdningar. Genom att koppla nedladdningar till Stim-pengar kan artister och filmproducenter dels får en bredare publik samt ökad ekonomisk kompensation för sitt arbete. Precis som kommersiell radio idag tar intäkter i form av reklampengar för att betala Stim-pengar kan en marknadsanpassad fildelning göra samma sak. En populär låt som hörs av många radiolyssnare ger upphovsmannen ersättning, precis på samma sätt kan en populär låt som laddas ner ofta ge upphovsmannen ersättning.

Det handlar om ett förhållningssätt. Skall vi lösa de problemen med fildelning genom att förbjuda och införa diverse integritetskränkande lagstiftnignar eller med marknadskrafter? Skall vi betrakta fildelning som ett brott eller som jag och centerpartiet som en möjlighet? Skall vi ha lagar som är omöjliga att följa? Jag anser att det inte går att förhålla sig till verkligheten genom att betrakta den med gårdagens möjligheter.

Möjligheterna att ladda ner musik, filmer etc. är idag en verklighet. En verklighet som samhället måste lära sig att förhålla sig till. Än en gång väntas Regering och Riksdag välja att förhåller sig till denna verklighet genom att förtränga den. Jag tror inte att detta är hållbart i det lång loppet.

längtan efter den sociala ekonomin

Vi hade idag programnämnd för social välfärd. Under 2 timmar hade vi i majoriteten initierat en utbildning för politiker och tjänstemän kring möjligheterna att använda upphandling för att stärka den sociala ekonomin. Visst låter det roligt (ibland känner man sig något skadad).

Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatorisk fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmennytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft.

Det blev för mig uppenbart hur mycket vi har kvar att göra för att den sociala ekonomin i Örebro skall få en chans att utvecklas. Vi har idag alla lagliga möjligheter att använda oss av kommunala upphandlingar för att stärka en sektor som jag tror är en förutsättning för framtidens välfärd. Vi vägrar dock konsekvent att använda oss av dessa möjligheter, förhoppningsvis pågrund av okunskap. Det måste det bli ändring på!