Hade
idag dialogträff med Överförmyndaren. För det första kan man
konstatera att det är en helt annan verksamhet idag än 2007 när
jag hade mitt första dialogmöte med verksamheten. Dialogträff är
ett forum som jag införde under mitt första år som ansvarigt
kommunalråd. Vid dessa möten träffas presidierna i varje nämnd
samt presidiet i programnämnden som är den nämnd som
kommunstyrelsen har delegerat samordningsansvaret till (inte så
krångligt som det verkar). Syftet med dessa mötet är dels att
skapa samsyn mellan programnämnd och driftsnämnd men även att
styra utvecklingen åt ett samlat håll.
Vilket
fall som helst så är det en annan överförmyndare jag möter idag.
Under dialogträffarna 2007 fick jag de mest underliga svar till de
mest elementära frågorna. Som t.ex. när jag frågade varför man
inte hade presenterat en budget och fick svaret -jaha du vill ha bit
papper! Explosion var nog ordet på min reaktion då.
Överförmyndaren
i Örebro fungerar idag såväl rättssäkert som
utvecklingsorienterat. Mycket tack vare en bra kanslichef Ann-Catrine
Svantes Olsson men även en engagerad nämnd.
Ett
utvecklingsområde är dock att hitta former för rekrytering av
förvaltare till personer med komplexa psykiska diagnoser eller
missbruk. Några kommuner har hittat former som är i gränslandet om
inte utanför för vad lagen medger. Här har man bland annat
anställt förvaltare vilket inte var lagstiftarens intention.
Dessa kallar man förvaltarenhet.
Jag
tror det finns andra möjligheter. Jag tror att en samverkan med det
civila samhället skulle kunna vara en lysande lösning. Det bygger
naturligtvis på att de föreningar som skulle vara aktuella får bra
förutsättningar från kommunen och att de är villiga att åta sig
uppdraget. Låt oss se om det finns förutsättningar för detta i
Örebro.
Inlägg
