Have an account?

Ny majoritet

Äntligen är det klart. Örebro kommun får en ny majoritet bestående av Centerpartiet, Folkpartiet, Krisdemokraterna, Miljöpartiet och Moderaterna. Det känns så bra!

Äntligen kommer våra partiet att kunna omsätta våra visioner i praktiken. Äntligen får man ta tag i de frågor som man suttit och retat sig på under hela sitt politiska engegemang. Äntligen får Örebroarna se att det går att styra kommunen på ett annat sätt.

Vår nya majoritet bygger på ett delat ledarskap. Det betyder att makten kommer att spridas på fler personer. Det betyder att pampväldet i Örebro är över, iallafall för de närmaste fyra åren. Redan där har jag infriat ett av mina vallöfte.

Till alla er som inte tror vår majoritet kommer att hålla i fyra år säger jag bara vänta och se! Jag är helt övertygad om att den majoritet vi fem partier har skapat är hållbar, inte bara i fyra år utan även under en längre tid. Kommer det att bli enkelt? Naturligtvis inte. Det kommer att skakas och knakas under tiden men det kommer även att kompromissas och jämkas. För mig handlar det om förtroende. Jag har fullt förtroende för de partier och personer som har valt att ingå i den majoritet som skall forma Örebros framtid.

Alliansen vann debatten

Det står ganska klart efter gårdagens debatt att Persson är trött. Han var sur, vresig och ganska dålig. En frisk fläkt var dock Maria som visade lite fightingspirit. Hon svarade dock inte på frågorna vilket kan tyckas vara synd. Skälet till det är naturligtvis att hon skulle förlora på det. Då funkar det bättre att ralliera.

Göran stod som vanligt för det mest korkaste uttalandet (läst på Expressen.se) citat "jag pratar inte om mobbing jag pratar om allvarliga saker". Detta kväkte han ur sig efter att ha försökt trycka till Leijonborg om folkpartiskandalen. Ett typiskt förfarande från en mobbare, dvs förnekelse.

För att till slut citera vänsterpartiets reklam i Örebro "Nu tar vi dem"!

Är fildelning lika farligt som terrrorism?

Läste en artikel i Computer Sweden skriven av Jonas Birgersson (fd framtidsfabriken) och Johan Linander som är rättspolitisk talesman för Centerpartiet. Artikeln handlade om fildelningslagen.

Eftersom jag själv anser att lagstiftningen kring fildelning är signifikativt för en fantasilös politik var jag tvungen att lägga ut länken till artikeln. http://computersweden.idg.se/2.139/1.76506#null

Debatten

Jag satt igår och tittade på debatten mellan Reinfeldt och Persson. Efter debatten funderade jag en stund på vad jag sett och kom på mig själv att faktiskt känna lite politikerförakt. De båda argumenterade helt seriöst om hur de upplevde den andres politik. Problemet var att de förvrängde den andres politiken till något som den inte var. Naturligtvis vill inte Moderaterna slå på de svaga, vem tror det? Samtidigt har Persson naturligtvis inte glömt alla människor som lever i utanförskap, han försöker enbart dölja det faktum att hans politik inte har gett de resultat han har önskat.

Valrörelser har en tendens eller kanske till och med en inriktning på att inte prata om verkligheten. När jag har tänkt efter så gäller det naturligtvis även mig själv. Stämningen blir sådan att man lätt faller för retoriska frestelser som gör att de olika partiernas politik inte kommer till sin rättvisa. Är det då så konstigt att det så kallade politkerföraktet växer?

Jag måste dock säga att Persson var i sitt ess igår. Han såg mer uppblåst och maktfullkomlig ut än vanligt. Direkt efter avslutad replik vände han Fredrik ryggen och vaggade självbelåtet runt som en stolt anka. Även om Fredrik skulle få sista ordet försökte Persson kräva det varje gång. Mitt favorit citat från Persson är "så här är det naturligtivis". Det visar så tydligt vilken attityd Persson har mot andra. Därför, även om jag är långt ifrån att vara moderat, skulle jag rösta på Fredrik 10 gånger av 10.

Fy sjutton för mig som vill försämra för min egen sons utveckling

Jag såg idag ett pressmeddelande från sossarna (dock inte taget från SAPnet) om alliansens familjepolitik. Det märks att man är stressade i de socialdemokratiska leden. Lögner är blandade med de olika pariternas ställningstagande, dvs inte alliansens. Det finns dessutom en mängd medvetna felräkningar och antaganden för att svartmåla alliansens politik.

Jag är upprörd och förbannad skriver Lena Baastad Herrejösses! Kanske är det bra att Lena får känna sig upprörd och förbannad. Vi andra behöver bara titta ut genom dörren för att bli upprörd och förbannad över vad sossarna har ställt till med sin politik under de snaste 12 åren. Ökad segregation, ökade klassklyftor, ökad ojämställdhet och ökad maktkonsentration är bara några av de effekter som kommit ur socialdemokraternas politik.

Dessutom dryper den rapport som socialdemokraterna presenterat (som enbart handlar om hur dålig politik alliansen för och inget om vad de själva vill) av självgodhet och "we know it all". Det är enbart kommunal barnomsorg som kan uppfostra barnen. Inte föräldrarna eller om personalen t.ex. skulle starta ett kooperativ. Nä då förstår ni försvinner alla deras pedagogiska kunskaper för då arbetar man inte i kommunen längre. Nä hade det inte varit för Mats Sjöström och Lena Baastad så hade vi inte haft någon som uppfostrade våra ungar. Vilken tur jag har som småbarnsförälder att jag har Lena hur skulle det annars gå. Nu när jag enligt socialdemokraterna vill försämra för min son som går i ett kommunalt dagis.

Impulsiva vallöften

Det är lätt att vallöften kommer i stundens hetta. Du blir trängd mot väggen av väljare och smäller till med ett vallöfte. Detta är livsfarligt. Det är nämligen så att du som politiker måste prioritera och i dessa prioriteringar måste du driva dina vallöften. Allt för många vallöften = väldigt luddiga prioriteringar. Dessutom är det så att du som politiker måste ta ditt ansvar när det gäller det ökade politikerföraktet. Det går inte att lova utan att försöka hålla dessa löften.

Exempel på detta såg vi när arbetsmarknadsminister Hans Karlsson besökte Örebro. Glad i hågen åkte ministern ut i verkligheten och fann sig plötsligt öga mot öga mot de som inte är med i sossarnas "alla skall med" karavan. Hans Karlsson väljer då den lätta vägen (vilket i och för sig inte bet denna gång) och gav en massa vaga vallöften. Vad han inte tänkte på var att journalisterna lyssnade. När tidningen några timmar senare vill veta mer om dessa vallöften drog ministern öronen åt sig. Aja baja Hans Karlsson! Läs gärna artikeln på http://www.na.se/artikel.asp?intId=1042354

Vänsterns klarsynthet

Jag satt och läste NA-chatten med Peter Pedersen och hittade följande konversation http://www.na.se/dufragar/kandischatt_tidigare.asp?intId=64

Göran P:
Vad tycker du om att andra, i flera fall högt uppsatta personer i ditt parti kallar sig kommunister?

Peters svar:
De vill väl tydligt markera att de har en vision om ett klasslöst samhälle. Sedan är det ju ett känt faktum att många andra förknippar begreppet med förtryck och enpartivälde. En lösning kan ju vara att diskutera innehållet i de olika partiernas politiska visioner mer än de begrepp som används.

Vad menas? Skall vi byta kommunismens betydelsen för att vänsterpartiet i Sverige skall klara sig ur en besvärlig situation? Skulle jag kunna kalla mig fasistisk med en touch av liberal för att det passade mina syften? Eller varför inte socialistisk liberalkonservativ! Sen får jag väl efterhand bestämma mig för vad det skulle kunna betyda.

Skall vi blunda för problemen?

Jag medverkade igår på en debatt i Vivalla om Vivalla. Socialdemokraternas Mats Sjöström tyckte Vivalla var fantastiskt. Fredrik Persson från miljöpartiet pratade om en oas. Själv har jag sett problemen som finns i Vivalla. Frågar man människor i Vivalla pratar man sällan eller aldrig om oaser utan om ökad kriminalitet, segregation och utanförskap. Detta bekräftas bl.a. av Nerikes Allehandas webtv http://www.na.se/naplayer/naavd3player.aspx?id=341 och i artikeln i NA http://www.na.se/artikel.asp?intId=1038595

Jag vägrar måla upp bilder som inte stämmer med verkligheten. Även om man sitter i majoritet måste man våga se problemen för att kunna ta itu med dem. Socialdemokraterna målar ständigt upp bilder som vanligt folk inte kan se. För vad händer när Göran Persson sitter och pöser i tvsoffan och säger att en 22 årig nyexaminerad högskolestudent inte har några som helst problem att hitta jobb inom sitt område. Är det verklighetsförankrat? Eller när Mats Sjöström säger att det går bra för Örebro och var tredje ungdom är utan jobb.

Jag ställer inte upp på det sättet att bedriva politik. För att lösa problemen måste vi våga se problemen.

1000 nya jobb????

Sitter och läser "Örebroaren" och ser en annons från vänsterpartiet. 1000 nya jobb inom vård, skola och omsorg i Örebro kommun löd budskapet. Jag idkar lite huvudräkning och kommer fram till ca. 350 miljoner kronor. Jag skakar lite lätt på huvudet och fortsätter bläddra. På nästa sida kommer en annons från socialdemokraterna. 3000 nya jobb i Örebro löd budskapet. Herre jessus! Är det så majoriteten ser på ekonomin efter valet? Till socialdemokraternas försvar menade man inte att alla 3000 skulle arbeta i offentlig sektor. Istället lovade man att andra, dvs företagen, skulle stå för deras vallöften. Så praktiskt!

Jag undrar i mitt stilla sinne hur folk och media skulle reagera om jag och Centerpartiet la ut reformer för 350 miljoner kronor. Jag kom fram till att vi skulle bli offentligt utskrattade. Hur kommer det sig att jag inte skrattar?

Rasmus Persson

Får makten blåljuga?

Jag är inte särskilt orolig för jobben säger Hans Karlsson. Jag känner inte att jag behöver förändra min politik säger Göran Persson. Hjälp oss säger Svenska folket.

Jobbfrågan är ganska typisk för min bild av socialdemokraterna. Man blundar och vägrar se sitt missslyckande. Det är sällan vi människor kritiserar oss själva, det är än mer sällan politiker gör det. Socialdemokraterna har haft makten forever. Hur ofta tror ni de har frågasatt sig själva?

Ett halvkänt ungdomsförbund på högerkanten har gjort en video som jag tycker illustrerar maktens trovärdighet när det gäller att stå för sina misslyckanden http://www.youtube.com/v/eNUlYs9Jc1o

Skall nu än en gång ut till valstugan fantastiskt kul!

PS: lovar att föra en mer aktiv blog i fortsättningen.

Flexidaritet – solidaritet på Centerpartiets sätt

Det var med en stor suck som jag läste ledaren i Nerikes Allehanda under onsdagen. Ibland går luften ur en även om man är en "hårdför" politiker. Enligt ledarskribenten beter sig Centerpartiet skamligt åt för att som enda parti lyfta upp socialtjänstens problem till ytan. Röstfiskeri kallar man det. Sen när blev socialtjänsten röstfiske? Sen när vann någon ett val på socialtjänsten? För oss handlar denna rapport mer om vårt personliga engagemang än att göra ett val vinnande utspel. Dessa utspel kommer säkert även att komma från oss i sinom tid. Skribentens syn på saken var att Centerpartiet inte kom med färdiga lösningar, och se där har skribenten rätt. För mig handlar inte politik om att slå färdiga lösningar i huvudet på de som kan sin sak. Det finns människor som är bra mycket bättre än mig inom socialtjänsten. Varför skall jag då slå dem på fingrarna? Idag får dessa personer inte förutsättningarna att rätta till problemen. Vi vill ge dem dessa förutsättningar. Dessutom skall man inte förringa utvärdering. Det är så lätt att göra en åtgärd utan att veta vad resultatet blir. Det är inte åtgärden i sig som är det handlingskraftiga det är resultatet.

Politik handlar om prioriteringar och värderingar. Centerpartiet är beredda att ta itu med de problem som finns inom socialtjänsten. Vi är beredda att prioritera de barn som är föremål för socialtjänstens insatser för att dessa skall få bättre livschanser. Det är en tydlig prioritering och en tydlig värdering. Det skamliga är att majoriteten har skapat den situation vi står inför. Det skamliga är att tysta ner det alla redan vet om och blunda för problemen så som majoriteten i Örebro kommun gör idag.

Centerpartiets rapport "Flexidaritet – solidaritet på Centerpartiets sätt" visar framförallt på vilka frågor inom socialtjänsten som vi vill prioritera efter valet. Vi anser att det förebyggande arbetet har blivit avvecklat. Det förebyggande arbetet minskar framförallt det mänskliga lidandet men är även i längden ekonomiskt mycket billigare. Det förebyggande vill vi förbättra bl.a. genom att återinföra fältassistenterna och bygga ut Råd & Stöd.

Rapporten visar även på ett nytt sätt att tänka genom den sociala ekonomin. Inom såväl det förebyggande arbetet som missbruksvården ser vi en stor potential i alternativa driftsformer. Inte minst inom sektorn social ekonomi. Med social ekonomi avser vi organiserade verksamheter som har det gemensamma i fokus, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft. Även om det finns inslag av ideellt arbete i denna typ av verksamheter, så är finansieringen fortfarande kommunens ansvar, för de verksamheter som blir aktuella i Örebro kommun.

Varför retar jag mig då upp mig på detta? Skälet till att jag dedikerar mitt liv till politiken är just mitt engagemang för de utsatta i samhället. Att bli beskylld för att inte stå för mina ord är inte bara felaktigt utan djupt kränkande.

Rasmus Persson
Första namn på Centerpartiets lista till Örebro kommun

Journalisters syn på brottsoffer

Är det inte fascinerande hur journalister kan vinkla inslag. Jag såg häromdagen på en intervju av Fredrik Reinfelt med anledning av has polisanmälan av socialdemokraternas förtalskampanj. Journalisten har då mage att fråga Fredrik vad han trodde sig få ut av sin polisanmälan.

Är det verkligen brottsoffret som skall stå till svars? Är det brottsoffret som skall förklara varför han så uppenbart har blivit utsatt för ett förtal? Är det så vi skall se på brottsoffret i Sverige?

För det kan väl inte vara så att de svenska journalisterna vill att politiker skall vara utanför den svenska lagstiftningen? Ledande politiker skall vara föregångare och därför gå i bräschen när det gäller att polisanmäla uppenbara brott.

Rasmus Persson

Allas vår sociala välfärd

I ett samhälle för alla ska var och en ha möjlighet att få sina behov tillgodosedda och kunna ha kontroll över sitt liv. Detta innebär att kunna delta i beslut som påverkar vardagslivet. Så är inte alltid fallet idag. Att trygga omsorgen för våra äldre handlar inte bara om att förvalta och bevara utan vi måste fundera på hur vi skulle kunna utveckla välfärden för dessa människor.
Ibland känns det som om debatten om hur kommunen skall utveckla vår äldreomsorg enbart handlar om att privatisera eller inte privatisera offentlig sektor. Är verkligen problemen med äldreomsorgen så enkel? Jag och centerpartiet i Örebro kommun tror inte det. Jag träffar ideligen människor inom äldreomsorgen, såväl personal som äldre och anhöriga, som ser stora problem inom den kommunala äldreomsorgen. Detta skapar frustration och en stor oro.

Så som jag ser det måste vi skapa en mer flexibel organisation. Alla våra äldreboenden måste inte se likadana ut. Det får inte vara så att kommunen hanterar alla så som de hade samma behov, drömmar och krav. Vi är alla olika individer, även när vi blir gamla.

Kommunen måste satsa mer på personalen inom äldreomsorgen. Genom att satsa på kompetensutveckling ger vi förutsättningar för personalen att göra sitt jobb på ett tillfredställande sätt. Kommunen måste också ge arbetsplatserna möjlighet att själva utveckla sina arbetsscheman genom olika former av arbetstidsmodeller. På så vis skapar kommunen en tryggare och mer hälsosam miljö att arbete i.

Det måste till fler boenden. Örebro kommun har idag rent för få "särskilda boenden". Detta kräver en långsiktighet och inte enbart fagra löften precis innan ett val. Samtidigt som majoriteten varit medvetna om problemet har de lagt ner boenden som t.ex. Gårdsfogden. Något år senare eller rättare sagt något år närmare valet har majoriteten börjat lova nya boenden. Samtidigt som det har varit för få platser för våra äldre i kommunen har kostnaderna för människor som har tvingats ligga kvar på USÖ ökat. Detta kallas resursslöseri!

Det krävs även ett nytt tänk. Centerpartiet menar att den offentliga sektorn i symbios med verksamheter som inryms inom det fält som kallas social ekonomi har en enorm utvecklingspotential och skulle tillföra vår välfärd många kvaliteter.

Med social ekonomi avser vi organiserade verksamheter som har det gemensamma i fokus, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft. Även om det finns inslag av ideellt arbete i denna typ av verksamheter, så är finansieringen fortfarande kommunens ansvar, för de verksamheter som blir aktuella i Örebro kommun.

Genom att engagera aktörer verksamma inom den sociala ekonomin äldreomsorgen tillförs nya idéer och inriktningar. Vi kommer att se ett ökat engagemang från såväl medarbetare som brukare, anhöriga och medborgare, en ökad valfrihet och ett nytt sätt att kunna ta ansvar för välfärden.

Vår välfärd står inför stora utmaningar, vilket gör att det krävs nya sätt att angripa den problematik kommunen står inför. Genom fler kooperativa lösningar, lokalt ansvarstagande som t.ex. i byalag och samhällskooperativ (ex. Skiljebo i Västerås) och medarbetarägda
företag kan kommunen lägga grunden för en utvecklad äldreomsorg. Ett sådant förfarande fordrar ett helt nytt sätt att tänka inom den kommunala politiken.

Den sociala ekonomin skall liksom det privata företagandet vara ett komplement till den kommunala verksamheten. Varje enskilt fall måste naturligtvis prövas och utvärderas individuellt. Driftsformen får aldrig någonsin bli ett självändamål. Det är innehållet och resultatet som är det primära.

Rasmus Persson (c)

Labels

Blog Archive