Debatten

Jag satt igår och tittade på debatten mellan Reinfeldt och Persson. Efter debatten funderade jag en stund på vad jag sett och kom på mig själv att faktiskt känna lite politikerförakt. De båda argumenterade helt seriöst om hur de upplevde den andres politik. Problemet var att de förvrängde den andres politiken till något som den inte var. Naturligtvis vill inte Moderaterna slå på de svaga, vem tror det? Samtidigt har Persson naturligtvis inte glömt alla människor som lever i utanförskap, han försöker enbart dölja det faktum att hans politik inte har gett de resultat han har önskat.

Valrörelser har en tendens eller kanske till och med en inriktning på att inte prata om verkligheten. När jag har tänkt efter så gäller det naturligtvis även mig själv. Stämningen blir sådan att man lätt faller för retoriska frestelser som gör att de olika partiernas politik inte kommer till sin rättvisa. Är det då så konstigt att det så kallade politkerföraktet växer?

Jag måste dock säga att Persson var i sitt ess igår. Han såg mer uppblåst och maktfullkomlig ut än vanligt. Direkt efter avslutad replik vände han Fredrik ryggen och vaggade självbelåtet runt som en stolt anka. Även om Fredrik skulle få sista ordet försökte Persson kräva det varje gång. Mitt favorit citat från Persson är "så här är det naturligtivis". Det visar så tydligt vilken attityd Persson har mot andra. Därför, även om jag är långt ifrån att vara moderat, skulle jag rösta på Fredrik 10 gånger av 10.