Idag har vi en dialogträff mellan programnämndens presidie och de fackliga representanterna. Syftet är att diskutera förutsättningarna och tankegångarna vi har omkring budget 2010.
Tidigare har vi även haft dialogträff med olika organisationer som på ett eller annat sätt har koppling till programnämndens arbete. Ett möte som jag tyckte var väldigt bra.
Budgeten skall tas i oktober. I denna skall prioriteringar göras mellan olika intressen. Den diskussion som ofta förs kring besparingar eller satsningar tycker jag blir något fattig. Oftast blir det ett intresse som står mot ingenting. Verkligheten ser ut så att vid årets slut skall det stå noll i resultatet. Då kan inte en besparing stå mot ingenting. Vill man inte att vi skall spara på en verksamhet måste man vara beredd att spara på något närliggande. Det går inte att enbart svempande formulera ett sparbeting på en annan nivå. Socialdemokraterna är specialister på detta. Jag vet inte hur många besparingar de har satt mot att spara någon miljon på politiken. Dessutom är det ju faktiskt så att just denna besparing äger de själva förutsättningarna. De kan realisera besparingen. De kan avskeda egen personal. Detta har de inte gjort. Det är ibland långt mellan ord och handling.
Manfred och kriminalvården
Idag hade jag ett möte där jag fick besked av kriminalvården att man nu skulle sluta använda sig av verksamheten Manfred.
Låt mig börja från början. Manfred är en verksamhet som vänder sig till män som gjort sig skyldiga till våld mot kvinnor i nära relationer. Män erbjuds möjligheten att delta i en samtalsgrupp med syftet att männen ska sluta använda våld.
Männen kan antingen delta på eget initiativ eller som ett led i kontraktsvård. Kontraktsvård är ett alternativ till fängelse. Det innebär att personen får behandling på behandlingshem eller i öppenvård i stället för fängelse. Om man missköter kontraktsvården får man sitta i fängelse istället.
Detta är i mitt tycke en mycket bra åtgärd. Det är inte för intet det heter kriminalvård.
Så långt allt väl. Nu har dock kriminalvården haft lyckan att ha en eller möjligtvis två kluriga medarbetare som på så sitt så lisitiga sätt frågat sig om frivården runt om i landet verkligen skulle använda sig av olika metoder och verksamheter. Dessa tyckte tydligen att det vore mycket bättre att man använde sig av kriminalvårdens enda metod i egen regi. Det är här jag börjar ha stora synpunkter.
För de män som polisanmäls och åtalas för våld mot kvinnor har det funnits en möjlighet att dömas till kontraktsvård genom bland annat Manfred (som drivs av Örebro läns landsting). En mycket bra verksamhet som har hjälpt många. En verksamhet som under lång tid byggt upp relationer och tillit. Detta är det nu slut på.
Den enda möjligheten för män som slår kvinnor att få hjälp genom kontraktsvård blir nu IDAP (Integrated Domestic Abuse Programme). Detta för att kriminalvården fått för sig att mångfald är dåligt.
Detta är så dumt! Jag hoppas Örebro läns landsting agerar i frågan. Vill man ha med mig i ett sådant arbete ställer jag gärna upp.
Låt mig börja från början. Manfred är en verksamhet som vänder sig till män som gjort sig skyldiga till våld mot kvinnor i nära relationer. Män erbjuds möjligheten att delta i en samtalsgrupp med syftet att männen ska sluta använda våld.
Männen kan antingen delta på eget initiativ eller som ett led i kontraktsvård. Kontraktsvård är ett alternativ till fängelse. Det innebär att personen får behandling på behandlingshem eller i öppenvård i stället för fängelse. Om man missköter kontraktsvården får man sitta i fängelse istället.
Detta är i mitt tycke en mycket bra åtgärd. Det är inte för intet det heter kriminalvård.
Så långt allt väl. Nu har dock kriminalvården haft lyckan att ha en eller möjligtvis två kluriga medarbetare som på så sitt så lisitiga sätt frågat sig om frivården runt om i landet verkligen skulle använda sig av olika metoder och verksamheter. Dessa tyckte tydligen att det vore mycket bättre att man använde sig av kriminalvårdens enda metod i egen regi. Det är här jag börjar ha stora synpunkter.
För de män som polisanmäls och åtalas för våld mot kvinnor har det funnits en möjlighet att dömas till kontraktsvård genom bland annat Manfred (som drivs av Örebro läns landsting). En mycket bra verksamhet som har hjälpt många. En verksamhet som under lång tid byggt upp relationer och tillit. Detta är det nu slut på.
Den enda möjligheten för män som slår kvinnor att få hjälp genom kontraktsvård blir nu IDAP (Integrated Domestic Abuse Programme). Detta för att kriminalvården fått för sig att mångfald är dåligt.
Detta är så dumt! Jag hoppas Örebro läns landsting agerar i frågan. Vill man ha med mig i ett sådant arbete ställer jag gärna upp.
Fryshuset
Igår var jag tillsammans med ÖREFÖR samt en representanter från KFUM, SENSUS och ÖBO på fryshuset i Stockholm för att prata om förutsättningarna för en ungdomsverksamhet i Örebro.
Syftet är att jag har en ambition att en liknande verksamhet, dock i mindre skala, skulle kunna startas i Örebro. Fryshuset i Stockholm ägs av KFUM. KFUM och SENSUS i Örebro har en stor ungdomsverksamhet som är förutsättningen för att en sådan verksamhet skulle kunna startas. Det måste finnas en bas.
Fryshuset har som jag ser det en helt fantastisk filosofi. Här blir inte allt så krångligt utan man testar och ser om det bär. Man ger ungdomar ansvar och uppgifter och bygger därmed självkänsla. För mig blir detta väldigt Centerpartistiskt men jag kan vara partisk. Att låta människor växa genom ansvar är en av Centerpartiets grundteser. För mig bygger mycket av min och vår politik utifrån denna tanke.
Det skulle i och för sig vara lätt för många partier att hävda detta men granskar vi socialdemokraternas Sverige är vi långt därifrån. I detta Sverige skall staten i sin godhet hjälpa, välja och därmed även stjälpa. Får människor inte ta ansvar för sitt liv passifiseras man. Om staten alltid väljer din livsväg genom att kontrollera utbildning, boende och arbete påverkar det människors initiativrikedom och kreativitet. Ett sidospår men fortfarande en grundtanke i arbetet med ett fryshus.
Vilket fall som helst är min klara ambition att ett "fryshus" skall kunna startas i Örebro. Förutsättningarna finns här, behovet finns här och viljan finns här. Vad stoppar oss?
Syftet är att jag har en ambition att en liknande verksamhet, dock i mindre skala, skulle kunna startas i Örebro. Fryshuset i Stockholm ägs av KFUM. KFUM och SENSUS i Örebro har en stor ungdomsverksamhet som är förutsättningen för att en sådan verksamhet skulle kunna startas. Det måste finnas en bas.
Fryshuset har som jag ser det en helt fantastisk filosofi. Här blir inte allt så krångligt utan man testar och ser om det bär. Man ger ungdomar ansvar och uppgifter och bygger därmed självkänsla. För mig blir detta väldigt Centerpartistiskt men jag kan vara partisk. Att låta människor växa genom ansvar är en av Centerpartiets grundteser. För mig bygger mycket av min och vår politik utifrån denna tanke.
Det skulle i och för sig vara lätt för många partier att hävda detta men granskar vi socialdemokraternas Sverige är vi långt därifrån. I detta Sverige skall staten i sin godhet hjälpa, välja och därmed även stjälpa. Får människor inte ta ansvar för sitt liv passifiseras man. Om staten alltid väljer din livsväg genom att kontrollera utbildning, boende och arbete påverkar det människors initiativrikedom och kreativitet. Ett sidospår men fortfarande en grundtanke i arbetet med ett fryshus.
Vilket fall som helst är min klara ambition att ett "fryshus" skall kunna startas i Örebro. Förutsättningarna finns här, behovet finns här och viljan finns här. Vad stoppar oss?
Nytt under solen
Ikväll hade vi dialogmöte med organisationer kring budgeten. Mycket givande. Synd att tiden inte räckte till alla diskussioner. Almenackan blev därför fullare efter kvällens möte eftersom jag bokade in träffar med flera av deltagarna. Mycket ledsen för detta Lena eftersom det blir du som får hitta tider :)
Imorgon skall jag upp tidigt för att åka med ÖREFÖR till Fryshuset i Stockholm. Diskussioner med fryshuset är alltid kul. Detta får jag dock blogga om i veckan.
Imorgon skall jag upp tidigt för att åka med ÖREFÖR till Fryshuset i Stockholm. Diskussioner med fryshuset är alltid kul. Detta får jag dock blogga om i veckan.
Politikerskola
Idag medverkade jag på en politikerskola som Centerpartiet anordnar tillsammans med studieförbundet vuxenskolan. Skolan/kursen är för personer som vill engagera sig politiskt men har inte bestämt vilket parti.
Jag pratade om vad ett kommunalråd gör. När jag förberedde mig inför denna träff reflekterade jag i hur mycket möten vi sitter i. Första reflektionen var det var ju inte bra, men efter att funderat på vad dessa möten hade utmynnat i måste jag säga att det är en helt rätt prioritering.
Det har varit genom diskussion och dialog vi har kunnat åstadkomma Barnahus, fältassistenter, boende för ensamkommande flyktingbarn, Örebro län för en drogfri trafik, ÖREFÖR (Örebro förebyggande råd), halvägshus för kvinnor etc. Utan dessa möten och utan dessa diskussioner hade mycket inte kommit till och det som kommit till hade inte blivit hälften så bra.
Så jag måste tacka Lena för en bra politikerskola som har gett mig tillbaka ivern efter fler möten.
Jag pratade om vad ett kommunalråd gör. När jag förberedde mig inför denna träff reflekterade jag i hur mycket möten vi sitter i. Första reflektionen var det var ju inte bra, men efter att funderat på vad dessa möten hade utmynnat i måste jag säga att det är en helt rätt prioritering.
Det har varit genom diskussion och dialog vi har kunnat åstadkomma Barnahus, fältassistenter, boende för ensamkommande flyktingbarn, Örebro län för en drogfri trafik, ÖREFÖR (Örebro förebyggande råd), halvägshus för kvinnor etc. Utan dessa möten och utan dessa diskussioner hade mycket inte kommit till och det som kommit till hade inte blivit hälften så bra.
Så jag måste tacka Lena för en bra politikerskola som har gett mig tillbaka ivern efter fler möten.
Kameraövervakning
Polisen i Örebro gjorde idag ett utspel om kameraövervakning. Med hänsyn till polisens begränsade ansvarsområde kan jag förstå att man tycker som man tycker. Som politiker har man dock ett helhetsansvar för samhällsutvecklingen. Därför kommer jag också fram till en helt annan slutsats. Jag är och har varit mycket skeptisk till kameraövervakning. Därför har bl.a. jag stoppat ett förslag om riktlinjer för kameraövervakning i kommunstyrelsen (två gånger).
Skälet är att jag inte tror på ett samhälle som ständigt ser övervakning och intigritetskränkande åtgärder som lösningen på ett problem. Är det för att det inte finns en kamera som ungen slänger stenen genom fönsterrutan? Knappast! Det finns bakomliggande faktorer som vi måste arbeta med. Detta görs genom sociala åtgärder inte genom kameror. Jag tycker polisen är på farlig mark när man pratar om ökad kameraövervakning av allmän plats.
I Storbritannien har man en tydlig strategi att kontrollera samhället genom kameraövervakning. En strategi som även anammats i delar av USA. Har det blivit tryggare? Har brotten minskat? Knappast! Kanske är det tvärtom, att kameraövervakningen har bidragit till ökad otrygghet. Blir människor alltid påminda om otryggheten genom att alltid bli exponerade för kameror kan den upplevda otryggheten lätt öka.
2008 beslöt datainspektionen att förbjuda den kameraövervakning som fanns på samtliga de skolor de granskade.
Datainspektionen (och även BRÅ) menar att innan man inför kameraövervakning måste man först överväga andra, mindre integritetskränkande alternativ. Sedan måste man fråga sig om den aktuella övervakningen står i proportion till de behov och ändamål man har, samt vilka effekter den kan tänkas ge.
Enligt datainspektionen var det ingen av de granskade skolorna som gjort några nämnvärda studier av hur det såg ut innan och efter kamerorna installerats Förutom i korridorer och vid entréer fanns kameror vid toaletter och speglar, på skolbibliotek, i matsalar och uppehållsrum. Som ett mått på Datainspektionens bedömning kan sägas att granskningens samtliga övervakningskameror - 181 stycken - ansågs vara mer kränkande än något annat i alla fall utom ett - en kamera i ett datorförvaringsrum på Tensta gymnasium.
Datainspektionens jurist reaktion var att "de övervakas i princip överallt". Låter det som en utveckling vi vill ha i Örebro kommun?
Jag är oerhört skeptisk till att tillåta kameraövervakning på våra skolor, såväl dagtid som nattetid.
Skälet är att jag inte tror på ett samhälle som ständigt ser övervakning och intigritetskränkande åtgärder som lösningen på ett problem. Är det för att det inte finns en kamera som ungen slänger stenen genom fönsterrutan? Knappast! Det finns bakomliggande faktorer som vi måste arbeta med. Detta görs genom sociala åtgärder inte genom kameror. Jag tycker polisen är på farlig mark när man pratar om ökad kameraövervakning av allmän plats.
I Storbritannien har man en tydlig strategi att kontrollera samhället genom kameraövervakning. En strategi som även anammats i delar av USA. Har det blivit tryggare? Har brotten minskat? Knappast! Kanske är det tvärtom, att kameraövervakningen har bidragit till ökad otrygghet. Blir människor alltid påminda om otryggheten genom att alltid bli exponerade för kameror kan den upplevda otryggheten lätt öka.
2008 beslöt datainspektionen att förbjuda den kameraövervakning som fanns på samtliga de skolor de granskade.
Datainspektionen (och även BRÅ) menar att innan man inför kameraövervakning måste man först överväga andra, mindre integritetskränkande alternativ. Sedan måste man fråga sig om den aktuella övervakningen står i proportion till de behov och ändamål man har, samt vilka effekter den kan tänkas ge.
Enligt datainspektionen var det ingen av de granskade skolorna som gjort några nämnvärda studier av hur det såg ut innan och efter kamerorna installerats Förutom i korridorer och vid entréer fanns kameror vid toaletter och speglar, på skolbibliotek, i matsalar och uppehållsrum. Som ett mått på Datainspektionens bedömning kan sägas att granskningens samtliga övervakningskameror - 181 stycken - ansågs vara mer kränkande än något annat i alla fall utom ett - en kamera i ett datorförvaringsrum på Tensta gymnasium.
Datainspektionens jurist reaktion var att "de övervakas i princip överallt". Låter det som en utveckling vi vill ha i Örebro kommun?
Jag är oerhört skeptisk till att tillåta kameraövervakning på våra skolor, såväl dagtid som nattetid.
Ensamkommande flyktingbarn
Jag medverkade idag i studio ett i P1 om Örebro kommuns och min syn på hur vårt arbete med ensamkommande flyktingbarn fungerar. (följ länken och spola fram till 16.20)
Jag har aktivt arbetat under hela min mandatperiod som ansvarigt kommunalråd att Örebro kommun skall ta mot ensamkommande flyktingbarn och skapa en bra verksamhet för dessa ungdomar. Detta tycker jag att vi lyckats bra med.
Det finns barn i ett antal länder som med stor sannolikhet har en framtid som innebär stor otrygghet, krig, svält, våld och kanske rent av död. Ett fåtal av dessa barn möter vi varje år i vårt land under begreppet ”ensamkommande flyktingbarn”. Med perspektiv på Sverige som det välfärdsland som vi faktiskt är, så är antalet flyktingbarn som kommer ensamma till vårt land försvinnande litet. Vi skulle kunna öppna vårt land för många, många fler men i dagsläget finns omständigheter som motverkar att det är så.
Ett stort problem är att det i vissa kommuner finns en ovilja att ta emot dem och argumentet är alltid detsamma. Det kostar för mycket! Jag menar att vi har en skyldighet att visa sollidaritet mot våra medmänniskor. Inte bara i ord utan även i handling.
Idag kan en kommun skriva avtal med Migrationsverket när de väljer att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Migrationsverket står för hela kostnaden kring barnen, vilket ger kommunerna ett stort utrymme att ta emot dessa barn på ett sätt som ger dem bra förutsättningar att fungera i det svenska samhället. Migrationsverket har varit väldigt tillmötesgående i våra kontakter och visat stor förståelse för kommunens synpunkter. I motsats till vad några politiska företrädare för kommuner som inte tagit sitt ansvar har sagt kan vi intyga att den kommunala ekonomin inte påverkats av verksamheten för ensamkommande flyktingbarn. Kostnaden är därmed inte ett hållbart argument för att inte ta emot dessa barn.
I Örebro kommun har den politiska majoritete gjort en unik satsning på ensamkommande flyktingbarn. Vi har valt att ta ansvar för att barnen och ungdomarna ska kunna komma in i det svenska samhället på ett bra sätt och har skapat ett mottagande av dessa barn via ett boende som heter Pionjären. Boendet har 16 platser och barnen bor där under tiden deras asylansökan behandlas av Migrationsverket. De får under trygga förhållanden erfarenheter och kunskaper som hjälper dem till ökad självständighet i Sverige eller i hemlandet. Vi tror med säkerhet att dessa åtgärder skapar fungerande vuxna individer som kommer att bidra positivt till vårt samhälle och vi är övertygade om att dessa insatser är en samhällsekonomisk vinst. Detta till skillnad från många andra kommuner runt om i Sverige.
Vi kommer därför under hösten att teckna ett nytt avtal med migrationsverket där vi tar mot ytterliggare sex barn och ungdomar. I andra kommuner orkar man inte ens sätta sig in i frågan.
Efter att ha lyssnat på Studio ett idag (se länk ovan) bjuder jag gärna hit företrädare från Skövde kommun för att få fakta och inspiration. Därefter hoppas jag man tar sitt ansvar.
Jag har aktivt arbetat under hela min mandatperiod som ansvarigt kommunalråd att Örebro kommun skall ta mot ensamkommande flyktingbarn och skapa en bra verksamhet för dessa ungdomar. Detta tycker jag att vi lyckats bra med.
Det finns barn i ett antal länder som med stor sannolikhet har en framtid som innebär stor otrygghet, krig, svält, våld och kanske rent av död. Ett fåtal av dessa barn möter vi varje år i vårt land under begreppet ”ensamkommande flyktingbarn”. Med perspektiv på Sverige som det välfärdsland som vi faktiskt är, så är antalet flyktingbarn som kommer ensamma till vårt land försvinnande litet. Vi skulle kunna öppna vårt land för många, många fler men i dagsläget finns omständigheter som motverkar att det är så.
Ett stort problem är att det i vissa kommuner finns en ovilja att ta emot dem och argumentet är alltid detsamma. Det kostar för mycket! Jag menar att vi har en skyldighet att visa sollidaritet mot våra medmänniskor. Inte bara i ord utan även i handling.
Idag kan en kommun skriva avtal med Migrationsverket när de väljer att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Migrationsverket står för hela kostnaden kring barnen, vilket ger kommunerna ett stort utrymme att ta emot dessa barn på ett sätt som ger dem bra förutsättningar att fungera i det svenska samhället. Migrationsverket har varit väldigt tillmötesgående i våra kontakter och visat stor förståelse för kommunens synpunkter. I motsats till vad några politiska företrädare för kommuner som inte tagit sitt ansvar har sagt kan vi intyga att den kommunala ekonomin inte påverkats av verksamheten för ensamkommande flyktingbarn. Kostnaden är därmed inte ett hållbart argument för att inte ta emot dessa barn.
I Örebro kommun har den politiska majoritete gjort en unik satsning på ensamkommande flyktingbarn. Vi har valt att ta ansvar för att barnen och ungdomarna ska kunna komma in i det svenska samhället på ett bra sätt och har skapat ett mottagande av dessa barn via ett boende som heter Pionjären. Boendet har 16 platser och barnen bor där under tiden deras asylansökan behandlas av Migrationsverket. De får under trygga förhållanden erfarenheter och kunskaper som hjälper dem till ökad självständighet i Sverige eller i hemlandet. Vi tror med säkerhet att dessa åtgärder skapar fungerande vuxna individer som kommer att bidra positivt till vårt samhälle och vi är övertygade om att dessa insatser är en samhällsekonomisk vinst. Detta till skillnad från många andra kommuner runt om i Sverige.
Vi kommer därför under hösten att teckna ett nytt avtal med migrationsverket där vi tar mot ytterliggare sex barn och ungdomar. I andra kommuner orkar man inte ens sätta sig in i frågan.
Efter att ha lyssnat på Studio ett idag (se länk ovan) bjuder jag gärna hit företrädare från Skövde kommun för att få fakta och inspiration. Därefter hoppas jag man tar sitt ansvar.
Mössa i skolan
I dagens Nerikes Allehanda var det en insändare från två nioneklassare som argumenterade för vaför man skulle få ha mössa på sig i skolan.
För det första måste jag säga att jag gillar när man i denna ålder bryr sig tillräckligt för att skriva en insändare. För det andra måste jag säga att jag håller med fullständigt.
Finns det inget annat skolan borde lägga sin energi på än om man skall få eller inte få ha mössa på sig innomhus? Kan det vara så att det är en generationsfråga? Hur ofta är det inte som "äldre" kvinnor här i rådhuset springer runt med en halsduk runt halsen? Dessa skulle kunna hävda att det kallas sjal men för många (som t.ex. jag själv) är skillnaden inte så där våldsamt ofantlig. Detta är dock helt ok, för det är ju ändå inte en keps. Nä någon generationsfråga kan det ju inte vara......
Niondeklassarna som skrev insändaren har iallafall stöd hos ett kommunalråd.
För det första måste jag säga att jag gillar när man i denna ålder bryr sig tillräckligt för att skriva en insändare. För det andra måste jag säga att jag håller med fullständigt.
Finns det inget annat skolan borde lägga sin energi på än om man skall få eller inte få ha mössa på sig innomhus? Kan det vara så att det är en generationsfråga? Hur ofta är det inte som "äldre" kvinnor här i rådhuset springer runt med en halsduk runt halsen? Dessa skulle kunna hävda att det kallas sjal men för många (som t.ex. jag själv) är skillnaden inte så där våldsamt ofantlig. Detta är dock helt ok, för det är ju ändå inte en keps. Nä någon generationsfråga kan det ju inte vara......
Niondeklassarna som skrev insändaren har iallafall stöd hos ett kommunalråd.
Igång igen
Efter en skön semester är jag nu igång igen. Jag har medvetet låtit bli att blogga under semestern. Naturligtvis enbart i omtanke för er, absolut inte för egen del.... Förutom att det regnat en del har sommaren varit mycket bra.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Prenumerera på
Inlägg
Alla kommentarer