Jag läste för en tid sedan en artikel om socialdemokraternas miljöpolitiska talesperson Matilda Ernkrans. Hon var då på väg till Mexico för att diskutera klimatmål.
Hon förklarade i artikeln att hennes klimatmål är att småbarnen ska slippa att dra på sig galonisar för att klara vätan hela perioden november, december, januari, februari och mars.
Jag blev direkt nyfiken på hur Mexico och andra länder skulle ta emot detta mål. Jag såg toppmötets delegater diskutera galonisar. Naturligtvis måste vi göra något åt detta problem. Tänk om barnen i Afrika eller alla klimatflyktingar skulle behöva sätta på sig galonisar. Vilken misär!
När galonproblemet är löst kan vi genast ta itu med andra frågor så som världssvält, översvämningar och Utsläpp av växthusgaser. Ja och uttunning av ozonlagret, försurning av haven och naturligtvis brist på sötvatten.
Det blir ett problem om klimathoten förringas till en galoniserad nivå.
Visar inlägg med etikett klimat. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett klimat. Visa alla inlägg
Tänk nytt i det kommunala klimatarbetet!
Centerpartiet i Örebro vill skapa ett experimenthus för kommersialisering och utställning av klimatsmarta lösningar.
För att klara de globala klimatproblemen måste de lösas lokalt. Det är hos entreprenörer och ny teknologi som lösningarna finns. Därför måste vi hjälpa företagare att få lönsamhet för sina produkter.
Tanken är att låta näringslivet använda och visa sina produkter i en verklig miljö. På så sätt förenklar man dels för entreprenören som skall skapa en marknad för produkten men även för konsumenterna som vill hitta klimatsmarta lösningar.
Vår förhoppning är att huset skall kunna erbjuda aha-upplevelser samtidigt som den bidrar till att utveckla tekniken för energiutvinning och energibesparingar.
För att klara de globala klimatproblemen måste de lösas lokalt. Det är hos entreprenörer och ny teknologi som lösningarna finns. Därför måste vi hjälpa företagare att få lönsamhet för sina produkter.
Tanken är att låta näringslivet använda och visa sina produkter i en verklig miljö. På så sätt förenklar man dels för entreprenören som skall skapa en marknad för produkten men även för konsumenterna som vill hitta klimatsmarta lösningar.
Vår förhoppning är att huset skall kunna erbjuda aha-upplevelser samtidigt som den bidrar till att utveckla tekniken för energiutvinning och energibesparingar.
Nytt år
Imorgon är det ett nytt år. 2010 är ett speciellt år på många sätt. För det första börjar ett nytt decennium. Ett decennium som kommer att innebära många utmaningar inte minst inom äldreomsorgen. 2020 är ett magiskt år som börjar 2010. På 10 år skall vi förändra klimatet radikalt, bygga för en äldreboom samt hantera en världsekonomi som ingen längre vet hur den fungerar.
Världen har radikalt förändrats under det senaste decenniumet. Det öppna samhället har fått stora sår genom 11/9. Attacken medförde en rad integritetskränkande åtgärder, FRA är bara ett exempel. Världspolitiken förändrades när nyagamla allianser blev starkare genom t.ex. Storbrittannien och USA.
Klimatpolitiken har kommit på dagordningen. Äntligen har världen börjat förstå ytan av den enorma klimatkris världen står inför. Klimatmötet i Köpenhamn blev en flopp men mötet möjliggör för nya steg.
Den ekonomiska kris som avslutar decenniumet tror jag är minst lika omvälvande som de övriga två förändringarna. Jag tror nämligen att de gamla nationalekonomiska teorierna har fått sina bakslag. Jag tror världen har förändrats så radikalt att världsekonomin i fortsättningen kommer att agera annorlunda. Uppgångar och nedgångar kommer att gå mycket snabbare. Den eller de som kommer att förstå sig på den nya ekonomiska spelet kommer att göra sig enormt förmögna. Jag tror inte det är de gamla rävarna, jag tror världen kommer att få se nya ekonomiska teoretiker.
Till sist är det valår 2010. Jag ser fram emot att få se vad detta innebär. För min del hoppas jag på att få se ett val där alternativen är tydliga och personpåhoppen få. Jag tror dock att jag får fel, men vem vet...
God jul och Gott nytt år på er alla
Världen har radikalt förändrats under det senaste decenniumet. Det öppna samhället har fått stora sår genom 11/9. Attacken medförde en rad integritetskränkande åtgärder, FRA är bara ett exempel. Världspolitiken förändrades när nyagamla allianser blev starkare genom t.ex. Storbrittannien och USA.
Klimatpolitiken har kommit på dagordningen. Äntligen har världen börjat förstå ytan av den enorma klimatkris världen står inför. Klimatmötet i Köpenhamn blev en flopp men mötet möjliggör för nya steg.
Den ekonomiska kris som avslutar decenniumet tror jag är minst lika omvälvande som de övriga två förändringarna. Jag tror nämligen att de gamla nationalekonomiska teorierna har fått sina bakslag. Jag tror världen har förändrats så radikalt att världsekonomin i fortsättningen kommer att agera annorlunda. Uppgångar och nedgångar kommer att gå mycket snabbare. Den eller de som kommer att förstå sig på den nya ekonomiska spelet kommer att göra sig enormt förmögna. Jag tror inte det är de gamla rävarna, jag tror världen kommer att få se nya ekonomiska teoretiker.
Till sist är det valår 2010. Jag ser fram emot att få se vad detta innebär. För min del hoppas jag på att få se ett val där alternativen är tydliga och personpåhoppen få. Jag tror dock att jag får fel, men vem vet...
God jul och Gott nytt år på er alla
Slå vakt om vädret!
I dagarna samlas världens ledare i Köpenhamn för att förhandla om en ny internationell klimatöverenskommelse, det är om mindre än en månad. Förhoppningarna är stora att det ska bli en global överenskommelse, men svårigheterna att få med alla länder kvarstår.
Sverige har en tradition av aktivt miljö- och klimatarbete och i år är Sverige dessutom ordförande i EU.
Genom att visa en bred svensk uppslutning i klimatarbetet kan vi bidra till att de globala klimatförhandlingarna får en skjuts i rätt riktning. Inför toppmötet har bland annat Centerpartiet arbetat med att samla namnunderskrifter för att påverka världens ledare. Tvågraders kampanjen ingick partier, fackföreningar, näringsliv, miljörörelsen, fredsrörelsen, kyrkor, frivilligorganisationer med flera gör en bred gemensam insats för klimatet –förhoppningsvis får vårt arbete betydelse under slutförhandlingarna.
Det är viktigt med en bred rörelse för klimatet och att många engagerar sig. För att få USA mfl att ta ett större ansvar krävs en stor opinion.
För att världen inte ska förlora kontrollen över klimatförändringarna krävs det att utsläppen minskar med 50 – 85 procent till 2050. Enligt FN:s Klimatpanel skulle det begränsa ökningen av jordens medeltemperatur till mellan två och 2,4 grader och havsvattennivåns höjning till mellan 0,4 och 1,4 meter, jämfört med förindustriell nivå.
Under G8-mötet i L´Aquila, Italien, i juli ställde sig ledarna i åtta av världens största ekonomier för första gången enhälligt bakom två graders-målet. Nu gäller det att fler länder ansluter till samma linje och att samsynen resulterar i motsvarande klimatåtaganden under klimatmötet i Köpenhamn i december. FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) antogs år 1992, med målet att ”förhindra farlig mänsklig påverkan på klimatsystemet”. 191 av världens 244 länder har ratificerat konventionen. År 1997 fattades beslut om åtaganden under konventionen genom Kyoto-protokollet som trädde i kraft år 2005. Kyoto-protokollet har hittills ratificerats av cirka 180 länder.
Kyoto-protokollet är det första rättsligt bindande avtalet under FN:s klimatkonvention och har för avsikt att minska utsläppen av växthusgaser från industriländer med drygt fem procent mellan åren 2008 – 2012, jämfört med 1990 års utsläppsnivå. Vid FN:s klimatkonferens i Köpenhamn den 7 – 18 december 2009 ska en ny global klimatöverenskommelse nås.
Sveriges nationella klimatpolitik bygger i hög grad på samarbetet inom EU. Till 2020 har EU beslutat att minska sina utsläpp med 20 procent jämfört med 1990. Vid ett internationellt avtal där andra industrialiserade länder gör liknande åtaganden skärps målet till 30 procent.
Ett enat EU är en förutsättning för att unionen ska kunna vara pådrivande i klimatförhandlingarna. Som ordförandeland i EU:s ministerråd är det Sveriges uppgift att leda unionen så att den på bästa sätt kan agera för att en överenskommelse nås.
Mötet i Köpenhamn och förhandlingarna inför mötet är ett av två prioriterade områden under der svenska ordförandeskapet. I Sverige finns en tradition av aktivt miljöarbete, som också väckt uppmärksamhet internationellt. Detta kan visa sig få en avgörande betydelse när klimatförhandlingarna går in i ett slutskede.
Mina förhoppningar är stora inför mötet jag hoppas världens ledare lever upp till sitt uppdrag.
Sverige har en tradition av aktivt miljö- och klimatarbete och i år är Sverige dessutom ordförande i EU.
Genom att visa en bred svensk uppslutning i klimatarbetet kan vi bidra till att de globala klimatförhandlingarna får en skjuts i rätt riktning. Inför toppmötet har bland annat Centerpartiet arbetat med att samla namnunderskrifter för att påverka världens ledare. Tvågraders kampanjen ingick partier, fackföreningar, näringsliv, miljörörelsen, fredsrörelsen, kyrkor, frivilligorganisationer med flera gör en bred gemensam insats för klimatet –förhoppningsvis får vårt arbete betydelse under slutförhandlingarna.
Det är viktigt med en bred rörelse för klimatet och att många engagerar sig. För att få USA mfl att ta ett större ansvar krävs en stor opinion.
För att världen inte ska förlora kontrollen över klimatförändringarna krävs det att utsläppen minskar med 50 – 85 procent till 2050. Enligt FN:s Klimatpanel skulle det begränsa ökningen av jordens medeltemperatur till mellan två och 2,4 grader och havsvattennivåns höjning till mellan 0,4 och 1,4 meter, jämfört med förindustriell nivå.
Under G8-mötet i L´Aquila, Italien, i juli ställde sig ledarna i åtta av världens största ekonomier för första gången enhälligt bakom två graders-målet. Nu gäller det att fler länder ansluter till samma linje och att samsynen resulterar i motsvarande klimatåtaganden under klimatmötet i Köpenhamn i december. FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) antogs år 1992, med målet att ”förhindra farlig mänsklig påverkan på klimatsystemet”. 191 av världens 244 länder har ratificerat konventionen. År 1997 fattades beslut om åtaganden under konventionen genom Kyoto-protokollet som trädde i kraft år 2005. Kyoto-protokollet har hittills ratificerats av cirka 180 länder.
Kyoto-protokollet är det första rättsligt bindande avtalet under FN:s klimatkonvention och har för avsikt att minska utsläppen av växthusgaser från industriländer med drygt fem procent mellan åren 2008 – 2012, jämfört med 1990 års utsläppsnivå. Vid FN:s klimatkonferens i Köpenhamn den 7 – 18 december 2009 ska en ny global klimatöverenskommelse nås.
Sveriges nationella klimatpolitik bygger i hög grad på samarbetet inom EU. Till 2020 har EU beslutat att minska sina utsläpp med 20 procent jämfört med 1990. Vid ett internationellt avtal där andra industrialiserade länder gör liknande åtaganden skärps målet till 30 procent.
Ett enat EU är en förutsättning för att unionen ska kunna vara pådrivande i klimatförhandlingarna. Som ordförandeland i EU:s ministerråd är det Sveriges uppgift att leda unionen så att den på bästa sätt kan agera för att en överenskommelse nås.
Mötet i Köpenhamn och förhandlingarna inför mötet är ett av två prioriterade områden under der svenska ordförandeskapet. I Sverige finns en tradition av aktivt miljöarbete, som också väckt uppmärksamhet internationellt. Detta kan visa sig få en avgörande betydelse när klimatförhandlingarna går in i ett slutskede.
Mina förhoppningar är stora inför mötet jag hoppas världens ledare lever upp till sitt uppdrag.
budgetdebatt
Vår uppgift i det rådande konjunkturläget är att minska effekterna av lågkonjunkturen. Samtidigt måste vi våga tänka nytt. För även om vi, personal och invånare tycker det är tungt måste vi satsa. Vi måste satsa på det förebyggande, på jobben och på klimatet.
Det kunde ha varit värre. Vi hade kunnat misskött ekonomin och därmed suttit i ett ännu svårare ekonomiskt läge. Det har vi inte gjort! Vi har en stabil ekonomi vilket har möjligtgjort såväl en del satsningar som en del lindringar av lågkonjunkturen.
För mig har det varit viktigt att värna omsorgen, skolorna, och det förebyggande arbetet. Det handlar om politisk vilja, att stå upp för de verksamheter som är basen för kommuns åligganden.
Detta har vi lyckats med. Vi har avsatt pengar för ett ökat behov av försörjningsstöd. Vi har minskat besparingarna inom framförallt äldreomsorgen, skolor och förskolor. Detta samtidigt som vi satsat på att skapa förutsättningar för att unga människor inte skall gå långtidsarbetslösa. Något som är helt förödande för samhället och den enskilda individen.
Vi har även lyckats föra in det förebyggande arbetet som ett strategiskt tänkande för hela kommunen. På sidan 51 i budgeten slår vi fast att Örebro kommun ska arbeta fram principer för en mjuk investeringsbudget inför 2011. Idag satsar kommuner runt om i vår avlånga land på rondeller, gatstumpar och kongresshallar. På ett strukturerat sätt tas såväl förväntad kostnad som avskrivningstider fram. Hur strukturerat investerar vi i de mjuka värdena? Vilka avskrivningstider har vi på det förebyggande arbetet? Är det någon som överhuvudtaget kan svara på detta? Förhoppningsvis räcker ni alla upp händerna efter nästa år. Det handlar om Örebros framtid, det handlar om att inte bara reagera utan att förebygga, det handlar om att tänka nytt.
I svåra ekonomiska tider är det lätt gjort att skjuta problemen framför sig. Lågkonjunkturen är nånannanismens högtid. Det är lätt att se de gigantiska klimatproblem som världen skådar och tänka svårt, svårt det får vi ta tag i när vi får pengar. Detta utan att inse att det handlar om att prioritera. De globala klimatproblemen måste lösas lokalt. De måste prioriteras, inte imorgon utan idag. I Örebro kommuns budget för 2010 satsar vi på vårt framtida klimat. Det största jobbet ligger dock i att situationen kräver att vi tänker nytt. Det är genom ny teknik, nya lösningar och kreativitet som vi måste tackla den rådande situationen.
Den mest akuta problematiken är dock bristen på jobb. Vi behöver fler jobb vilket i mitt sett att se det betyder att vi behöver fler småföretagare. Därför är våra satsningar på nyföretarservice, svenska för företagare och näringslivsutveckling så viktiga. Människor som kan tänka nytt och omsätta detta i verksamhet måste vi ta tillvara. Men det handlar även om att se till att människor snabbt kommer in på arbetsmarknaden. Genom att garantera att ingen under 25 skall få gå långtidsarbetslös skapar vi bättre framtidsmöjligheter för dessa individer. För mig är dock väldigt vikigt att inte passivisera människor genom att ta bort det egna ansvaret. Det får aldrig bli så att unga människor inte behöver engagera sig för att skaffa ett arbete. Det får aldrig bli så att man enbart räknar med att det offentliga fixar det åt en. Jag tycker vi har hittat en bra balans genom att rikta in oss på de som är långtidsarbetslösa.
För övrigt anser jag att det är intressant att vi alla kan vara överens om att skattesatsen på 21,22 är optimal, inte högre, inte lägre utan helt perfekt.
Det kunde ha varit värre. Vi hade kunnat misskött ekonomin och därmed suttit i ett ännu svårare ekonomiskt läge. Det har vi inte gjort! Vi har en stabil ekonomi vilket har möjligtgjort såväl en del satsningar som en del lindringar av lågkonjunkturen.
För mig har det varit viktigt att värna omsorgen, skolorna, och det förebyggande arbetet. Det handlar om politisk vilja, att stå upp för de verksamheter som är basen för kommuns åligganden.
Detta har vi lyckats med. Vi har avsatt pengar för ett ökat behov av försörjningsstöd. Vi har minskat besparingarna inom framförallt äldreomsorgen, skolor och förskolor. Detta samtidigt som vi satsat på att skapa förutsättningar för att unga människor inte skall gå långtidsarbetslösa. Något som är helt förödande för samhället och den enskilda individen.
Vi har även lyckats föra in det förebyggande arbetet som ett strategiskt tänkande för hela kommunen. På sidan 51 i budgeten slår vi fast att Örebro kommun ska arbeta fram principer för en mjuk investeringsbudget inför 2011. Idag satsar kommuner runt om i vår avlånga land på rondeller, gatstumpar och kongresshallar. På ett strukturerat sätt tas såväl förväntad kostnad som avskrivningstider fram. Hur strukturerat investerar vi i de mjuka värdena? Vilka avskrivningstider har vi på det förebyggande arbetet? Är det någon som överhuvudtaget kan svara på detta? Förhoppningsvis räcker ni alla upp händerna efter nästa år. Det handlar om Örebros framtid, det handlar om att inte bara reagera utan att förebygga, det handlar om att tänka nytt.
I svåra ekonomiska tider är det lätt gjort att skjuta problemen framför sig. Lågkonjunkturen är nånannanismens högtid. Det är lätt att se de gigantiska klimatproblem som världen skådar och tänka svårt, svårt det får vi ta tag i när vi får pengar. Detta utan att inse att det handlar om att prioritera. De globala klimatproblemen måste lösas lokalt. De måste prioriteras, inte imorgon utan idag. I Örebro kommuns budget för 2010 satsar vi på vårt framtida klimat. Det största jobbet ligger dock i att situationen kräver att vi tänker nytt. Det är genom ny teknik, nya lösningar och kreativitet som vi måste tackla den rådande situationen.
Den mest akuta problematiken är dock bristen på jobb. Vi behöver fler jobb vilket i mitt sett att se det betyder att vi behöver fler småföretagare. Därför är våra satsningar på nyföretarservice, svenska för företagare och näringslivsutveckling så viktiga. Människor som kan tänka nytt och omsätta detta i verksamhet måste vi ta tillvara. Men det handlar även om att se till att människor snabbt kommer in på arbetsmarknaden. Genom att garantera att ingen under 25 skall få gå långtidsarbetslös skapar vi bättre framtidsmöjligheter för dessa individer. För mig är dock väldigt vikigt att inte passivisera människor genom att ta bort det egna ansvaret. Det får aldrig bli så att unga människor inte behöver engagera sig för att skaffa ett arbete. Det får aldrig bli så att man enbart räknar med att det offentliga fixar det åt en. Jag tycker vi har hittat en bra balans genom att rikta in oss på de som är långtidsarbetslösa.
För övrigt anser jag att det är intressant att vi alla kan vara överens om att skattesatsen på 21,22 är optimal, inte högre, inte lägre utan helt perfekt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Prenumerera på
Inlägg
Alla kommentarer