Slå vakt om vädret!

I dagarna samlas världens ledare i Köpenhamn för att förhandla om en ny internationell klimatöverenskommelse, det är om mindre än en månad. Förhoppningarna är stora att det ska bli en global överenskommelse, men svårigheterna att få med alla länder kvarstår.
Sverige har en tradition av aktivt miljö- och klimatarbete och i år är Sverige dessutom ordförande i EU.

Genom att visa en bred svensk uppslutning i klimatarbetet kan vi bidra till att de globala klimatförhandlingarna får en skjuts i rätt riktning. Inför toppmötet har bland annat Centerpartiet arbetat med att samla namnunderskrifter för att påverka världens ledare. Tvågraders kampanjen ingick partier, fackföreningar, näringsliv, miljörörelsen, fredsrörelsen, kyrkor, frivilligorganisationer med flera gör en bred gemensam insats för klimatet –förhoppningsvis får vårt arbete betydelse under slutförhandlingarna.

Det är viktigt med en bred rörelse för klimatet och att många engagerar sig. För att få USA mfl att ta ett större ansvar krävs en stor opinion.

För att världen inte ska förlora kontrollen över klimatförändringarna krävs det att utsläppen minskar med 50 – 85 procent till 2050. Enligt FN:s Klimatpanel skulle det begränsa ökningen av jordens medeltemperatur till mellan två och 2,4 grader och havsvattennivåns höjning till mellan 0,4 och 1,4 meter, jämfört med förindustriell nivå.

Under G8-mötet i L´Aquila, Italien, i juli ställde sig ledarna i åtta av världens största ekonomier för första gången enhälligt bakom två graders-målet. Nu gäller det att fler länder ansluter till samma linje och att samsynen resulterar i motsvarande klimatåtaganden under klimatmötet i Köpenhamn i december. FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) antogs år 1992, med målet att ”förhindra farlig mänsklig påverkan på klimatsystemet”. 191 av världens 244 länder har ratificerat konventionen. År 1997 fattades beslut om åtaganden under konventionen genom Kyoto-protokollet som trädde i kraft år 2005. Kyoto-protokollet har hittills ratificerats av cirka 180 länder.

Kyoto-protokollet är det första rättsligt bindande avtalet under FN:s klimatkonvention och har för avsikt att minska utsläppen av växthusgaser från industriländer med drygt fem procent mellan åren 2008 – 2012, jämfört med 1990 års utsläppsnivå. Vid FN:s klimatkonferens i Köpenhamn den 7 – 18 december 2009 ska en ny global klimatöverenskommelse nås.

Sveriges nationella klimatpolitik bygger i hög grad på samarbetet inom EU. Till 2020 har EU beslutat att minska sina utsläpp med 20 procent jämfört med 1990. Vid ett internationellt avtal där andra industrialiserade länder gör liknande åtaganden skärps målet till 30 procent.
Ett enat EU är en förutsättning för att unionen ska kunna vara pådrivande i klimatförhandlingarna. Som ordförandeland i EU:s ministerråd är det Sveriges uppgift att leda unionen så att den på bästa sätt kan agera för att en överenskommelse nås.

Mötet i Köpenhamn och förhandlingarna inför mötet är ett av två prioriterade områden under der svenska ordförandeskapet. I Sverige finns en tradition av aktivt miljöarbete, som också väckt uppmärksamhet internationellt. Detta kan visa sig få en avgörande betydelse när klimatförhandlingarna går in i ett slutskede.

Mina förhoppningar är stora inför mötet jag hoppas världens ledare lever upp till sitt uppdrag.