Meddelarfrihet

Under onsdagens sammanträde med programnämnd social välfärd tog vi beslut om en upphandling av ett gruppboende. Under nämnden hade vi en diskussion om det var möjligt att föra in meddelarfrihet i upphandlingsunderlaget enlig lagen om offentlig upphanling (lou). Svaret blev då från upphandlingskontoret att detta inte var möjligt.

I en diskussion om lagen om valfrihetssystem som jag hade på ett senare möte under kvällen kom det fram att detta skulle kunna vara möjligt enligt denna lagstiftning. Denna lag bygger i stora delar på och samverkar med lou. Det kom även fram att Nutek tagit fram en text som skulle vara möjlig att införa i upphandlingsunderlaget för att så gott som möjligt säkerställa meddlerfrihet för anställda i verksamhet som kommun eller landsting lagt ut på entreprenad.

Efter att detta blev känt ansåg inte jag eller övriga majoritetsgruppen det som särskilt troligt att upphandlingen skulle bli överklagad pågrund av att ett införande av meddelarfrihet i underlaget. Vi bestämde därför att jag i egenskap av ordförande skulle ta ett så kallat ordförandebeslut (vilket jag har på deligation att kunna göra i brådskande ärenden) i frågan. Jag stoppade därför upphandlingen av gruppboendet i ett par timmar och uppdrog upphandlingskontoret att införa ett krav på meddelarfrihet i upphandlingsunderlaget.

Det skall även sägas att oppositionen på mötet ville införa meddelarfrihet i underlaget men med hänvisning till vad tjänstemännen ansåg vara juridiskt riktigt vid denna tidpunkt valde majoriteten då att inte ta in det. I efterhand är jag inte sen att ge oppositionen rätt i denna fråga. Jag kan bara hoppas att vi fortsätter ha ett konstruktivt arbetssätt i nämnden mellan opposition och majoritet. För oss har meddelarfrihet aldrig handlat om att inte vilja utan att vi tyckt att vi inte kunnat.

Detta blir naturligtvis en väldigt teknokratisk text men det beror mer på att upphandling i sin natur är väldigt teknokratisk.