Försörjningsstöd

Idag tog fullmäktige i Örebro beslut om att flytta försörjningsstöd från socialtjänsten till vuxen och arbetsmarknadsnämnden.

Min utgångspunkt är att alla människor har en arbetsförmåga. Den må vara liten för en del men den finns där om den så är 5, 25 eller 100 %. Det är vår uppgift att skapa strukturer för att människor skall få möjligheten att använda sig av denna arbetsförmåga och få den att växa.

Motståndarna menar att överföringen av försörjningstöd från socialtjänsten till Vuxam innebär svåra prövningar, kaos och katastrof. De som är för förslaget menar att omorganisationen är fantastisk att det får stora konsekvenser.

Jag tror att det kommer att få många positiva konsekvenser, i annat fall vore det ganska dumt att gå fram med förslaget. Jag tror dock inte att det är den enda saligörande förändringen. Vi har mycket jobb kvar att göra. Jag tror dock att denna förändring kommer att skapa förutsättningar för att detta jobb skall gå så fort och bra som möjligt.

Några kritiserar tidpunkten. Själv anser jag att det är just nu som förändringen bör ske. De förändringar som gjorts i socialförsäkringssystemet kommer att innbära att människor kommer att bli berättigade till försörjningsstöd. Människor som behöver mer eller mindre stöd för att komma ut i den reguljära arbetsmarknaden. Det är dock viktigt att tiden med försörjningsstöd blir så kort som möjligt. Därför är det viktigt att bland annat vuxams insatser kommer tidigt.

Det handlar om att skapa möjligheter. Naturligtvis kan man särskillja behovsprövningen av försörjningsstöd och de insaster kommunen förfogar över för att stödja människor för att få egen försörjning. Men är det rätt? Är det verkligen så vi organiserar arbetet bäst? Jag tror inte det.

Genom att koppla medel med insatser kan vi hitta nya vägar. På detta sätt kan vi på ett bättre sätt matcha individens unika behov med rätt insats. Min förhoppning är att en överflytt kommer att sätta fokus på att hitta en egen försörjning. Att försörjningsstöd blir ett temporärt stöd från samhället.

Jag tror även att de båda verksamheterna kan lära av varandra. Det kommer att innebära förändring av såväl Vuxams tankesätt som försörjningsstöds. Vuxam kommer att bli tvungna att på ett mer strukturerat sätt arbeta med barnperspektivet samtidigt som försörjningsstöd kommer att få ökad förståelse för de möjligheter som Vuxam förfogar över.

Vi gjorde en förändring i förslaget. Skälet till den förändring som vi tog idag är att dessa verksamheter har så tydlig koppling till socialtjänstens övriga verksamhet. Dödsboanmälan och skuldgruppen har mycket lite med försörjning att göra och bör därför fortfarande ligga kvar under socialtjänsten.

En farhåga som jag hört från mina samtal med personalen på försörjningsstöd är att gruppen som har behov av socialtjänstens verksamheter kommer att komma ikläm. Här har vi ett viktigt arbete att göra. Det får aldrig vara en kommunal organisatorisk gräns som sätter hindren. Dett får vi aldrig acceptera. Vi kommer att följa upp frågan efter genomförandet.

Samtidigt är det så att det fortfarande kommer att vara samma socialsekreterare få försörjningsstöd som kommer att prata med samma socialsekretare på socialkontoren. Det kommer att vara samma socialsekreterare på socialkontoret som kommer att handha samma människa som är i behov av hjälp. Med detta vill jag säga att den person som är i behov av socialkontorets hjälp kommer inte att märka skillnaden. Dessutom menar jag att det handlar om synsätt. Även en person som har behov av socialkontorens verksamhet har en arbetskapacitet. Skall vi bara glömma den?